Välkommen advent!

Vi förbereder oss inför julen

På den här sidan har vi samlat det som händer i församlingen från första advent, med Hosianna-sång till trettondagens högmässa. Sidan uppdateras vartefter och ger inblick i olika evenemang. Välkommen också att följa församlingen på Facebook Öppna länk i ny flikoch Instagram. Öppna länk i ny flik

En ny början väntar oss

Adventstiden inleder ett nytt år i kyrkan. Det var mot slutet av medeltiden som man inom den västerländska kristenheten började räkna det som att kyrkoåret inleds med första söndagen i advent. Ordet advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini och betyder "Herrens ankomst". 

Hosianna-hymnen ger en unik stämning

Advent är fastetid, men den första adventssöndagen är också en glädjefest och en av de mest populära högtiderna i vår kyrka. Kom med och sjung Hosianna 27 november. 

Utropet ”hosianna!” är ursprungligen en bön: ”Herre, hjälp, fräls!” Redan i den judiska traditionen, före Jesu tid, började människorna använda utropet som ett allmänt jubelrop.

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent är en av de helger som samlar mest människor i kyrkorna. Esbo domkyrka är inget undantag. Då vill man komma och sjunga Hosianna, höra huvudtexten som är enligt medeltida tradition berättelsen om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna.

Den här texten hör också till palmsöndagens tema. På det här sättet knyts advent och jul till händelserna på palmsöndagen och på påsken.

Den liturgiska färgen är vit.

Efter högmässan känns det som om väntan på julen verkligen har börjat, när man står i sorlet på kyrkbacken och dricker varm glögg och mumsar på pepparkakor. Där hemma har den första luckan i julkalendern öppnats.

Foto: Tommi Hartikainen

Där är Maria och Josef, Jesusbarnet i krubban — hela julens berättelse i fönstret. Fönstret med krubban är upplyst dag och natt (delvis ledbelysning) i Olars kyrka, Frälsehemmansgränden 1. Har du redan tagit en titt?

Kyrkoherde Kira Ertman och Kristina Sten, frvilligarbetare i församlingen serverar glögg efter Hosianna-högmässan. Foto: Agneta Gestrin

Kyrkoherden har ordet:

Hemma har jag tänt en stjärna i fönstret.

Julgranen har burits in till Esbo domkyrka och den stora krubban har placerats på sin plats vid gamla altaret.

Allt tyder på att någonting är på gång.

Adventstiden är en tid av förberedelse. Helt konkret förbereder vi oss inför den stora festen. Klappar, mat, julkort, julstädning, många saker ska fixas och ordnas.

Adventstiden är också en tid för eftertanke och meditation. Vi väntar på världens Frälsare – det är någonting så stort att det är svårt att ens förstå vad det innebär. Adventstiden bereder oss möjlighet till att grubbla över att vad är det som vi egentligen förbereder oss inför. Fixar vi och grejar vi för att man ska göra så, eller är det så att vi faktiskt förbereder oss även inne i själen för årets stora fest.

Med orden i en bekant adventspsalm önskar jag Dig en välsignad adventstid!

Bered en väg för Herran!

Berg, sänk er, djup, stå opp!

Han kommer, han som fjärran

var sedd av fädrens hopp.

Rättfärdighetens förste,

av Davids hus den störste.

Välsignad vare han

som kommer i Herrens namn!

Psb. 4:1

Jubileumsårets logo för Jouluradio - Julradion och den traditionella logon för den svenska kanalen.

Julradion är församlingarnas gåva till lyssnarna

Har du redan hittat din favoritmusik på nätet? Finlandssvensk och skandinavisk julmusik eller lyssnar du hellre på indiemusik, klassisk musik eller jazz? 

Musikutbudet är faktiskt ännu större. Förutom den mångsidiga huvudkanalen Jouluradio på de traditionella radiofrekvenserna och i kabelnätet, finns det nio webbradiokanaler som är specialiserade på olika julmusikstilar.

Lyssna på Julradion på nätet (svenska kanalen) och i Esbo ställs frekvensen in på 97,1 MHz för Jouluradios huvudkanal.

Det är evangelisk-lutherska församlingar runtom i Finland som möjliggör Jouluradio och alla dess kanaler. En gåva till lyssnare i Finland och utomlands.

Läs om julradions spännande skeden under 20 säsonger och vilka som jobbar med den.

Hanna-Riikka Heikkilä är illustratör till årets julkalender. Foto: Marjaana Malkamäki

Vem väntar inte på julkalendern?

Hur ser den ut i år? Gillar - gillar inte? Respons är välkommen.

Inför advent utkommer församlingarna i huvudstadsregionen som vanligt med en julkalender till alla medlemshushåll. Den svenska kalendern medföljer som bilaga i Kyrkpressen.

Årets kalender pryds av en fredsduva som bär en grankvist i sin näbb. Bakom temat står illustratören Hanna-Riikka Heikkilä, också känd som mönsterdesigner för märket Papu Design.

I varje kalenderlucka finns en kort text. De svenska texterna är skrivna av författaren och sjukhusprästen Katarina Gäddnäs.

Hur har upphovsmakarna tänkt kring årets julkalender?

Den svenska julkalendern trycks i 28 000 exemplar för huvudstadsregionens del och följer med Kyrkpressen som utkommer den 23.11.2022. Du kan också följa med julkalendern i våra sociala medier på Facebook och Instagram.

De vackraste julsångerna sjungs för femtionde året

Omkring en miljon finländare kommer årligen till kyrkor, kapell, köpcenter och många andra utrymmen för att sjunga De vackraste julsångerna (DVJ). Det är kanske en tradition också hos dig? 

I Esbo svenska församling finns det sju sångtillfällen. Du hittar dem på den här sidan och i evenemangskalendern.

Under De vackraste julsångerna samlas det in kollekter för Finska Missionssällskapets arbete för att försvara de allra svagastes rättigheter. Finska Missionssällskapet jobbar oberoende av barns religion, språk eller etnicitet, för att varje barn ska få hopp och rätt till en bättre framtid.

Arbetet går bland annat ut på att förbättra mödrahälsovården och barnens tillgång till näring, rent dricksvatten, trygghet och utbildning i utvecklingsländer.

Finska Missionssällskapet förbättrar också specialundervisning för funktionshindrade barn, förverkligar deras rättigheter och utvecklar också överlevnadsstrategier för dem som drabbas av klimatförändringarna.

DVJs bakgrund 

De vackraste julsångerna gör gott också för dem som sjunger

Finska Missionssällskapet konstaterar att De vackraste julsångerna stärker allsångstraditionen, som är en del av den finländska kulturen och församlingslivet. Att sjunga tillsammans – eller bara att delta som lyssnare – gör att den gemenskapen växer. Erfarenheten av att sjunga tillsammans i kyrkan stärker också bilden av församlingen som en gemenskap, dit man ryms och där var och en kan delta med sin röst och sitt sätt.