Sommarens färgprakt kommer till kyrkogårdarna i Esbo – 17 000 plantor väntar på plantering

Den här veckan levereras 14 000 plantor som ska planteras på Esbo kyrkliga samfällighets tre begravningsplatser; Kyrkans-, Kapellets- och Klockarmalmens gravgårdar. Planteringen ska vara slutförd till midsommar.

Ytterligare levereras 3 000 plantor; vita begonior och blå salvia, när hjältegravarnas penséer byts ut efter midsommar.

Miljötänk i skötseln

I ett par års tid har blomplantorna levererats av två plantskolor; Leppälehdon Puutarha i Tammela och Tapio Koivulan Puutarha i Elimä. 

De här leverantörerna kommer efter utplanteringen och hämtar plantornas plastkrukor och plastkorgar till återvinning.

Överträdgårdsmästare Miina Renqvist inom Esbo kyrkliga samfällighet säger att man tänker klimatsmart redan när plantbeställningen görs på hösten.

– Välja sådana blommor som kräver mindre skötsel, inte så mycket vatten, inte så mycket gödsel och inte behöver bekämpningsmedel, säger Renqvist och hon tillägger att ogräs rensas mekaniskt för hand.

De ettåriga favoriterna består av olika begonior, balsaminarter och flitiga Lisa som också hör till balsaminsläktet. Sommarblommorna är i olika röda, rosa, orange nyanser och vitt.

Foto: Agneta Gestrin.

– Varje år prövar vi på något nytt. I år går en av nyheterna under namnet Impatiens New Guinea Paradise Rokoko “Charlotte”, också det en balsamin, säger Renqvist.

Ska man tänka miljösmart kan man till exempel se över med vilket intervall man klipper gräsområden på en kyrkogård, men det är svårt att pruta på gravskötseln som anhöriga betalar för.

– Gravarna ska vara i tip top-skick, säger Renqvist.

Batterier på laddning. Foto: Agneta Gestrin.

Största delen av grästrimrarna är utbytta till laddbara och drivs med batteri. I år testar samfällighetens grönarbete också hur gräsklippning fungerar med batteridrivna gräsklippare.

– De ska hålla för klippning en hel 8-timmars arbetsdag. Det skiljer rätt mycket från att klippa en gräsmatta intill ett bostadshus, säger Renqvist.

Kan man gardera sig för heta, torra somrar?

Växtarterna väljs enligt var de ska planteras. Skuggigt eller soligt och vilken erfarenhet man har från tidigare växtår.

Under extremt torra och varma perioder är det viktigt att valet av blomplanta är lyckat.

– Sen är det vattna, vattna och vattna varje dag. Morgonen börjar med att bära 10 l kannor med bevattningsvatten till gravarna som har blomskötsel, säger Renqvist.

Blomskötsel ett alternativ som håller i

Minsta avgiftsbelagda skötsel av en grav är den så kallade ytskötseln, som anhöriga kan ingå ett avtal om med Gravkontoret vid Esbo församlingars servicecentral. Sedan kan man uppgradera med blomskötsel.

På Kyrkans begravningsplats har 2 500 av de12 000 gravarna blomskötsel.

Många anhöriga sköter själv om gravplatsen. Kanske planterar de perenna-växter.

– Speciellt i början kan det vara en del av sorgearbetet, att själv ta hand om gravskötseln, säger Renqvist.

Fördelarna med att välja blomskötsel kommer till exempel vid långa avstånd till gravgården eller hög ålder.

Traditionen att sköta om gravar och pryda dem med blommor håller i sig.

Symboler som ger info om hur gravplatsen ska skötas t.ex. ytkötsel, blomskötsel och klippning. Foto: Agneta Gestrin.

– Nu kommer det ju helt nya gravar på Klockarmalmen som tas i bruk. Där finns cirka 700 skötselgravar, säger Renqvist.

På Kapellets begravningsplats har gamla avdelningar tagits i bruk. Där finns 1500 skötselgravar.

Blomskötselperioden inleds 1 juni och pågår till sista september. Planteringen av sommarblommor börjar 10 juni då risken för nattfrost är över.

Ris och ros

Begravningsplatserna i Esbo får beröm för att de är välskötta, säger Renqvist. Det kan också dyka upp missnöje.

– Till exempel kan anhöriga anmärka på att blommorna antingen är för höga eller låga i förhållande till gravstenen och hur texten på gravstenen syns, säger Renqvist.

Men att få klagomål över att “blommorna tittar åt fel håll” är i en klass för sig.

– De som besöker graven tittar oftast bara på en grav och kanske graven intill. Vi måste ju se och komma ihåg helheten i vårt grönarbete, säger Renqvist.

Foto: Agneta Gestrin