Esbo svenska församling tog pulsen på ungdomsvåldet - tre proffs berättar vad som fungerar förebyggande

Diskussionskvällen Unga & våldet hölls i Södrik kapell och var ett välgörenhetsevenemang för att samla in medel till Gemensamt Ansvar som i år riktar medel till att förebygga våld bland unga.

När de tre gästerna; överkonstapel Nina “Peppi” Pelkonen från Polisinrättningen i Västra Nyland, verksamhetsledare Christian Wentzel från Stationens Barn rf. och krisarbetare Oscar Lehtinen från Krisjouren för unga, Helsingforsmission träffas en vardagskväll i Södrik kapell har de rätt likadana iakttagelser kring ungdomsvåld.

Utgångsläget är att tröskeln för att använda våld har blivit lägre bland unga, våldet är råare, till exempel att sparka en person som redan ligger på marken. Våld och förnedring visas också upp på sociala medier.

- Det är något unga stoltserar med, säger Pelkonen.

- Det är som att ta en elektronisk skalp, säger Wentzel.

Wentzels iakttagelse är att om någon känner att hens heder kränkts blir svarsåtgärden våld.

- När våldet är ett faktum har dialogen redan försvunnit, säger Lehtinen.

Benämningen våld omfattar både fysiskt och psykiskt våld; mobbning, sexuella trakasserier, att man bemöter med tystnad – silent treatment – eller att ekonomiskt få övertag över en annans valmöjligheter och begränsar hens frihet.

Vem ska ingripa i våldet?

I dagens samhälle poängteras ofta vilka rättigheter vi har.

- Med rättigheter kommer också skyldigheter och ansvar, säger Wentzel.

Oscar Lehtinen säger att vi ofta tänker på den där “joku muu” någon annan som får gå emellan, säga ifrån.

Han ger ett konkret exempel på hur mängd och antal kan vara ett sätt att gå emellan och stöda varandra, t.ex. om någon är stökig i en skolmatsal så kanske en lärare eller rektorn är den som ingriper. Om de övriga lärarna eller andra i matsalen då ställer sig upp samtidigt så visar man sitt gemensamma stöd och att man tar avstånd från stökigt beteende, att det inte är okej.

Christian Wentzel säger att om det är fråga om småbarn är det lättare att gå emellan och skilja dem åt i en bråkig, våldsam situation. Är det tonåringar eller vuxna som man inte vet om de har t.ex. en kniv i fickan är det inte längre samma sak. Då är det nödnumret 112.

Pelkonen vill gärna se mer stöd från allmänheten. Hennes personliga åsikt är att lärare och elever borde klara av att hantera situationer, utan att polis behöver tillkallas. Samtidigt är hennes erfarenhet att vuxna, föräldrar inte vill vidkännas att deras barn har gjort fel och att föräldrar också är onåbara; har telefonen avstängd när polismyndigheten försöker kontakta dem.

Bland allmänheten finns rädsla för att själv bli uthängd på sociala medier, trakasserad eller indragen i ett polisärende. Unga säger att de inte vill tjalla, vara en “snitch” (tjallare) i rädsla för att få igen.

Wentzel säger att ändå måste vi fråga oss: Om inte jag gör något så vem gör?

Konkreta tips för att motverka våld

- visa stöd genom antal, mängd som i exemplet med skolmatsalen

- om det är för riskfyllt att gå emellan ropa högt för att få andras uppmärksamhet

- dela inte someinnehåll som är mobbning och våld. Visa att du tar avstånd från sådant innehåll genom att grunda en ny grupp, om innehållet sprids i din egen somegrupp

- visa ditt stöd för offret. Om du inte kunde ingripa, utan t.ex. inväntade 112-hjälp medan situationen pågick så visa ditt stöd efteråt

- föräldrar - prata med era barn; vem de umgås med. Prata med föräldrar till barnets kompisar; typ “Hej, våra barn är kompisar har du också tänkt på det här...?"

- installera 112-appen. När du ringer 112 nödnumret via appen förmedlas positionsuppgifter till nödcentralen.

Förebyggande verksamhet som fungerar

Stationens Barn: Vår personal finns ute på offentliga platser där unga rör sig. Vi lär oss känna dem och de har en vuxen/vuxna de kan vända sig till. Vi får information om unga som kan ha en benägenhet att hamna i trubbel.

Krisjouren för unga: Den kriminella vägen är sällan ett medvetet val. Det tar tid, men vi borde tillsammans bygga en positiv och delaktig plats. Ensamhet – den ensamma personen är inte problemet, utan det som finns omkring hen som leder till ensamhet. Vi alla tar ansvar för att göra vårt bästa.

Polismyndigheten: Ett effektivt sätt bland unga är att berätta vilka valmöjligheter som stängs t.ex. på grund av narkotikabrott. Det kan vara vissa utbildningslinjer eller att en del länder inte tar emot en som utbyteselev.

Det här ville unga veta

Anonyma frågor kunde skickas in på förhand till gästerna och en fråga som ställdes var: Varför finns mobbning?

-Mobbaren söker situationer där hen har kontroll och genom mobbning har hen möjlighet att styra, säger Wentzel.

- Man vill högre upp i hierarkin och sparkar nedåt. Man märker inte alltid att man mobbar och trycker ned andra, säger Lehtinen.

- Det är en pendel där mobbaren ofta är både utövare och offer, därför är mobbning svårt att reda upp , säger Pelkonen.

Hur kan jag hjälpa en vän som blir mobbad?

De tre gästerna svarar: bygg nya grupper utan mobbning (some), om man mobbas för utseendet; “so what” vi är alla olika och fina som vi är, stå upp för din vän, gå till en vuxen, att man visar att man finns där och säger att det var inte okej det du var med om.

De insamlade medlen i årets Gemensamt Ansvar-insamling går dels till barn och unga utanför landets gränser men här hemma är Stationens barn samarbetspartner, för att förebygga våld bland unga och främja medling bland unga. Christian Wentzel säger att med de insamlade medlen kommer den nationellt verksamma föreningen att föra ut och sprida kunnandet om konflikthantering till hela landet.