Ändringarna grundar sig förutom på en minskning av den statliga finansieringen även på kyrkomötets egna beslut om fördelning av den statliga finansieringen mellan de ekonomiska församlingsenheterna. 

Den statliga finansieringen till församlingarna har minskat betydligt under de senaste åren. För de evangelisk-lutherska kyrkliga samfälligheterna inom huvudstadsregionen är minskningen sammanlagt cirka 9,6 miljoner euro, det vill säga cirka 39 procent från 2024 jämfört med 2026. Detta påverkar direkt även  finansieringen av begravningsväsendet.

Esbo gemensamma kyrkofullmäktige beslutade om prislistorna vid sitt möte den 17 december

I Esbo är det största behovet att höja de totala kostnaderna för begravning i minneslundar samt kremeringsavgifterna. 
•    Priset på inlösning av och begravning i urngrav stiger från 489 euro till 665 euro. 
•    Priset på utspridning av stoftet och begravning i minneslund stiger från 381 euro till 590 euro.
•    Priset på inlösning och begravning i kistgrav stiger från 1 040 euro till 1 320 euro.
 
Avgifterna som tas ut av personer från andra orter är högre i den presenterade prislistan. 
För 2027 förbereder man sig igen på eventuella tilläggsjusteringar i hela huvudstadsregionen, om de planerade ändringarna i fördelningsgrunderna för den statliga finansieringen genomförs. 

Inom begravningsverksamheten har man redan vidtagit åtgärder som begränsar kostnaderna, och under 2026 kartlägger man vid behov nya sparmetoder så att prishöjningarna inte ska bli oskäliga för de anhöriga. 

Begravningsverksamheten betjänar alla som bor i Finland 

Begravningsverksamheten är en lagstadgad uppgift som åligger församlingarna och som delvis finansieras av staten. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar årligen evangelisk-lutherska kyrkan finansiering för kyrkans lagstadgade uppgifter i anslutning till begravningsväsendet, folkbokföringen och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värdefullt lösöre.

Kostnaderna för begravningsverksamheten täcks med statlig finansiering och begravningsavgifter.  Dessa ska vara lika stora för både dem som hör till kyrkan och dem som inte hör till kyrkan. Med kyrkoskatten kan man inte täcka kostnaderna för begravningsverksamheten eller underhållet av begravningsplatserna. 

Enligt (6 § i begravningslagen kan en kyrklig samfällighet ta ut avgifter för upplåtelse av en gravplats, tjänster i anslutning till gravsättningen och skötseln av graven. Avgifterna och den statliga finansieringen sammanlagt får vara högst lika stora som kostnaderna för produktionen av tjänsten, det vill säga begravningen ger inte och kan inte heller ge vinst.  

Avgiftsgrunderna ska vara desamma för alla dem som har rätt att begravas på den kyrkliga samfällighetens begravningsplats, det vill säga för alla stadens invånare oberoende av om de hör till kyrkan. Frontveteraner och deras makar befrias helt från inlösningsavgifterna för graven. 

Enligt Kyrkostyrelsens anvisningar ska ungefär hälften av de totala kostnaderna för begravningsverksamheten inom de ekonomiska församlingsenheterna täckas med avgiftsintäkterna för begravningsverksamheten. Resten av kostnaderna täcks med statlig finansiering som grundar sig på lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för vissa samhälleliga uppgifter.  

De höjningar som nu gjorts i Esbo, Helsingfors och Vanda har grundat sig på både Kyrkostyrelsens rekommendationer och på de redan beslutade nedskärningarna av den statliga finansieringen. Kyrkomötets ändringar i fördelningsgrunderna gäller alla ekonomiska församlingsenheter, men till följd av ändringarna minskar finansieringen mest i stora kyrkliga samfälligheter.

Mer information: 
Juha Ollila, chef för begravningsväsendet, Esbo kyrkliga samfällighet
juha.ollila@evl.fi, 050 594 5304.
Risto Hämäläinen, direktör för Esbo kyrkliga samfällighet
risto.hamalainen@evl.fi, 09 8050 1 (växel).