Planering av dopet

Tid och plats för dopet

Barnet kan döpas och bli medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan om åtminstone den ena av föräldrarna hör till kyrkan. Enligt kyrkoordningen ska barnet döpas utan onödigt dröjsmål, d.v.s. inom tre månader efter barnets födelse, då uppgifter om barnets namn och modersmål ska registreras i befolkningsdatasystemet. Efter att barnet har blivit döpt skickas barnets personuppgifter från kyrkans medlemsdatasystem till befolkningsdatasystemet.

Dopet kan hållas i en kyrka eller i ett församlingsutrymme, i hemmet, hos mor- eller farföräldrarna eller på någon annan lämplig plats. Barnet kan också döpas vid församlingens gemensamma gudstjänst. Oberoende av var dopet sker är dopet både en gudstjänst och en familjehögtid.

Föräldrarna bokar präst och plats för dopet genom att kontakta Esbo församlingars servicecentral, tfn 09 8050 2601, öppet måndag – fredag kl. 9–15, eller e-post  varauspalvelut.espoo@evl.fi

Man kan också direkt ta kontakt med en präst som man är bekant med. Det är bra att boka dopet i god tid, senast två veckor före den planerade tidpunkten.

Planering av dophögtiden

Efter att man bestämt tidpunkten för dopet tar dopprästen kontakt med familjen och kommer överens om ett dopsamtal. Det är bra att hålla dopsamtal också om dopet förrättas av en bekant präst. Vid samtalet går man igenom de dokument som hör ihop med dopet (blanketterna för anmälan av uppgifter om barnet och om faddrarna). Dessutom samtalar man om dopförrättningens innehåll, bestämmer psalmer och diskuterar andra frågor i anslutning till dopet.

Vid dopförrättningen sjunger man en eller flera psalmer. Lämpliga psalmer är t.ex. nr 210–214, 734–736 och 747 samt barnpsalmerna 491–494. Det är också möjligt att välja andra psalmer och annan lämplig musik.

Vid dopet kan faddrarna och familjemedlemmarna läsa bibeltexter eller be böner, framföra musik eller delta på något annat sätt. Tillsammans med prästen kommer man överens om dopförrättningens innehåll.

Namn

Föräldrarna bestämmer vad barnet ska heta. Valet av namn styrs av namnlagen. Barnet kan ha högst fyra förnamn.

Om föräldrarna vill ge barnet ett namn som väsentligt avviker från det vedertagna namnskicket, finns det skäl att på förhand diskutera namnet med magistraten.

Tilläggsinformation om förnamn och om hur barnets efternamn bestäms av namnlagen.

Val av släktnamn.

Uppgifter om barnet

Uppgifter om barnets namn och modersmål bör ges inom tre månader efter födelsen.

Blanketten för anmälan av uppgifter om barnet, som servicecentralen sänder till vårdnadshavarna, ska fyllas i senast vid det dopsamtal som förs med prästen.

Vårdnadshavarna fyller i barnets namn och modersmål. Båda vårdnadshavarna undertecknar blanketten och ger den till prästen, som efter dopförrättningen skickar blanketten till servicecentralen, där medlemsuppgifterna registreras.

Faddrar

Genom dopet träder faddrarna in som viktiga personer i barnets liv. Faddrarna, som ska vara minst två till antalet, ska vara skriftskolgångna konfirmerade medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan. Dessutom kan barnet även få faddrar som hör till sådana kyrkosamfund som erkänner det lutherska dopet (t.ex. ortodoxa eller katolska kyrkan). En person som inte hör till kyrkan kan inte vara fadder.

Det är inte alltid möjligt att hitta två lämpliga faddrar för barnet. I sådana fall kan föräldrarna hos kyrkoherden anhålla om tillstånd till att barnet får bara en evangelisk-luthersk fadder. Dopprästen ger råd om hur en sådan anhållan görs.

Före dopet kontrolleras uppgifterna om faddrarna och deras församlingstillhörighet. För detta ändamål används blanketten för anmälan av uppgifter om faddrarna, som ska överlämnas till dopprästen i samband med dopsamtalet.

Faddrarnas uppgift är att stöda föräldrarna när det gäller att ge barnet en kristen fostran samt att be för barnet och dess familj. Faddern är också en speciell vuxen vän till barnet. Församlingen stöder både föräldrarnas och faddrarna i deras uppgifter genom söndagsskola, församlingarnas klubbar, skriftskola, gudstjänster och övrig församlingsverksamhet.

Vad behövs?

Den som ska döpas kläs i en vit dopkolt. Den långa vita dopkolten påminner oss om Kristus och hans rättfärdighet och nåd. Man behöver inte nödvändigtvis själv skaffa en dopkolt, utan man kan också låna en från församlingen. Om man lånar dopkolten från församlingen ska man i god tid på förhand komma överens om det.

I kyrkorna och kapellen finns allt som behövs för dopförrättningen. Om barnet döps hemma behövs ett bord där man placerar Bibeln, ett ljus, en dopskål och blommor. Som dopskål kan man använda ett lämpligt enfärgat kärl av glas eller keramik. Dopskålen fylls med varmt vatten och det är också bra att lägga fram en liten duk att torka barnets huvud med.

Så här kan ett dop se ut

  • Ingångspsalm
  • Inledningsord
  • Frågorna eller uppmaningen
  • Korstecknet
  • Bön
  • Bibelläsning
  • Tal

Dop

  • dopbefallningen
  • trosbekännelsen
  • dopet
  • dopljuset
  • Kyrkans förbön
  • Vår Fader
  • Välsignelsen
  • Psalm
En dopfunt.