I den levda religionen får den religiösa identiteten konkurrens av härkomst och traditioner
Tomas Ray, kaplan i Esbo svenska församling har skrivit sin doktorsavhandling om medlemmar i lutherska kyrkor i Malaysia.
Juldekorationer i Zion katedralen i Kuala Lumpur. Foto: Tomas Ray
Ray har i sin forskning granskat hur den lutherska identiteten kommer till uttryck i ens vardagsliv om man är kristen i Malaysia och om man samtidigt har en stark etnisk och nationell identitet.
– Jag ville veta vad ger en luthersk tro de här malaysierna. De är asiater, de är kineser, med väldigt olika bakgrund. Det är liksom långt från ett tyskt 1500-tal, så jag ville veta vad den lutherska identiteten ger dem, och hur kopplar de sin bakgrund till luthersk identitet, säger Tomas Ray.
Malaysia är ett land med brokig population och många religioner, med islam som största religion. Det är ett gammalt brittiskt kolonialland, som hör till Samväldet (det forna brittiska imperiet).
De kristna har kommit in via arbetskraftsinvandring. På 1800-talet behövde britterna kineser för att bryta tenn och från södra Indien kom tamiler för att jobba på gummiplantager. Bland dem fanns både kristna tamiler och kineser, och i bagaget hade de med sig sina traditioner.
I Malaysias kolonialhistoria fanns spanjorerna och holländarna före britterna, men det var inte en missionsutveckling på den här tiden. Det var britterna som hade med sig missionssällskap.
Levd religion
Ray har tagit sikte på att forska hur man förhandlar eller navigerar mellan olika identiteter ur synvinkeln levd religion. Det vill säga studera och tala med vanliga människor i deras vardag och hur de tänker och gör när det gäller religion.
En kvinna med tamilsk bakgrund (Indien), som Ray intervjuade gav ett belysande exempel.
– Jag frågade henne: Ja du är kristen men vad tar du med dig från din hinduiska bakgrund? Då svarade hon: Nej, nej jag är inte alls hindu. Hindu är en religion jag är kristen, men sen är jag också indier och bär med mig min kultur; jag klär mig t.ex. i sari vid festliga tillfällen, återger Ray.
– När man förhandlar eller navigerar mellan olika identiteter varav den ena är religiös, så är tanken att man funderar när religionen möter kulturen: Är det här någonting som är sekulärt, kulturellt som jag direkt kan ta in eller är den här traditionen religiös? Och måste jag då göra vissa etiska val, förklarar Ray.
Dekorationer som kunde vara en och samma högtid, men till vänster jul och till höger deepavali – den stora ljusfesten, främst inom hinduismen. Foto: Tomas Ray
Till exempel har förfäderskulten bland kineser betytt att man på våren gått till graven, städat den, tänt rökelse och tillbett sina förfäder på Qing Ming.
– Min forskning visar att också lutheraner går till graven på Qing Ming och städar den. Sen kommer frågan: är det okej att tända rökelse? En del av de intervjuade säger att det är väl som att tända ett ljus, för anhöriga. Andra säger att rökelse har med buddhismen att göra, så det kan vi inte göra. Likadant med bönerna; kristna svarar att de kan be egen bön, “Jag kommer ihåg mina förfäder i min bön, men jag ber inte till dem.”
Liknande paralleller på navigering finns i vårt samhälle, att plocka in element från andra traditioner. Ray nämner Stillhetens yoga som ett exempel på levd religion, där man som kristen plockar in yogarörelser och kopplar det till det kristna tänkandet genom böner, så att det smälter in i ens egna religiösa identitet.
Tomas Ray med sin doktorsavhandling: Negotiating Identities: Lutheran Identity in a Multicultural Malaysia. Foto: Agneta Gestrin
Tomas Ray har rest mycket i Sydostasien och besökt Malaysia vid flera tillfällen.
– Det som slog mig var att folk talade varmt om religionsmöten och den religiösa dialogen som människor har. Man kommer bra överens. Det gäller både muslimer, kristna, hinduer, buddhister. Man har en samhällsfred. Det fungerar mellan de olika etniciteterna, säger Ray.
Det här verkade intressant för Ray, när etnicitet och religion utlöser konflikter på många andra håll i världen.
– Det finns en religionsfrihet i landet; du får tillhöra en annan religion, det är helt okej. Religionen syns i samhället väldigt tydligt. Muslimsk tro kommer fram väldigt starkt; du kan på fredagar följa fredagsbönen i teve, böneutropen hörs och en del kvinnor har håret täckt med duk.
– Det finns också starka apostasi lagar för muslimer. De är inte möjligt för en muslim att omvända sig till en annan religion enligt malaysisk lagstiftning. Man får inte heller evangelisera bland muslimer. Man får evangelisera som kyrka bland andra religionstillhörigheter, men inte bland muslimer, säger Ray.
– På ett personligt plan fungerar religionsmötena väldigt bra. De kristna säger att man kan berätta om sin kristna tro för muslimer, men på ett officiellt plan förekommer ingen evangelisation.
Tomas Ray (till vänster) med den tamilska bönegruppen i Zion katedralens engelskspråkiga församling.
Tre identiteter: den religiösa, etniska och nationella spelar i vardagen ut varandra. Ibland är det den religiösa, ibland är det den kulturella.
– Men för dem som är kristna och dem som jag har intervjuat, för dem är det betydelsefullt att ha den religiösa identiteten. De hör till kärnan i församlingen och går i kyrkan varje söndag. En del av dem är förtroendevalda i sina församlingar, säger Ray.
Tomas Ray disputerar 12 december med sin doktorsavhandling: Negotiating Identities: Lutheran Identity in a Multicultural Malaysia, vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.
Avhandlingen och disputationen på Åbo Akademis hemsida:
Disputation i systematisk teologi | Åbo AkademiÖppna länk i ny flik
2025-11-18 11:27:00.0