Låt generationerna mötas och känn den relationella innerligheten - Borgå stifts jubileumsfest utmanade i tal och tankar

Om vi börjar i vårt grannland Sverige, varifrån festtalaren Martin Modéus kom. Modéus som är ärkebiskop i Svenska kyrkan talar varmt för att återuppfinna den lutherska församlingen och möjligheter till en generationsöverskridande församling. Ett titthål in i framtiden där unga och äldre möts på ett naturligt sätt, när tillfälle ges eller skapas i församlingarnas verksamhet. 

För att församlingen ska ha generationer överlag, gäller det att inte tappa bort barn och unga, när de växer upp i församlingens verksamhet. Modéus karikerar över tänkesättet kring åldersgrupper. Där det någonstans i åldern 20+ kan hända att församlingen enbart kan erbjuda den unga vuxna att delta i högmässan.

— Vi skulle aldrig komma på idén att starta en grupp för 58–63-åringar, men när det gäller barn och unga blir svårigheterna inte riktigt synliga förrän i 20-årsåldern, och då är det liksom för sent att byta tankemodell, säger Modéus. 

Modéus talar om de tre noderna där religionen tidigare överlag har varit delaktig i människors liv: I familjen, i skolan och i kyrkan. Numera är det tveksamt om religionen finns med i familjelivet; läses det aftonbön med mera? Och Modéus fortsätter att för församlingsanställda är det närmast heroiskt om de får in en fot i skolan numera. Han konstaterar att kvar av de här noderna finns kyrkan och då blir barn- och ungdomsverksamheten ytterst viktig.  

Många ville få en pratstund med Martin Modéus efter hans festföredrag.

Hur ser scenen ut, som vi agerar på?

Modéus talar också om hur scenen ser ut och vad som finns så att säga “backstage” bakom kulisserna och ridån. På scenen i vårt grannland har på sistone funnits skändningar av heliga skrifter. 

— Religionens ställning i samhället har genom hela historien varit omtvistad, om än på lite olika sätt. Och det är bra att det fortsätter att vara så. När religion blir en maktfaktor blir det inte bra. Men religion är inte heller bara en privatsak. Den bilden – som under en rätt kort tid varit förhärskande i Sverige – har nog visat sig dölja mer än den uppenbarar, säger Modéus. 

Bakom scenen bubblar det av meningsfrågor, vilsenhet, uppfattningar och en brokighet av andlighet. Sådant som döljer sig bakom den offentliga arenan. 

— Jag tror det är ett problem att Svenska kyrkans kyrkotradition avstått från att tala så mycket om andligheten, anser Modéus. 

Ärkebiskopen i Svenska kyrkan vill få den relationella innerligheten tillbaka. Plattformen är kyrkan som tror och individen kommer med den tro hen har eller inte har, med önskan om att vara med och bidra. Kyrkan bär tron och med det avser Modéus vigningstjänsten där präster, diakoner och biskopar avger sina löften.

Här kan du läsa ärkebiskop Modéus hela festföredrag. 

Känn kraften i uttrycket #tillsammanskraft 

Borgå stift har 100 år bakom sig och en framtid framför sig. Framtider kanske snarare. Framtiden är ju inte här. 

— Vi har flera möjligheter och vi har ansvar att påverka vad vi vill ha, vad vi vill se och vad vi måste göra nu, säger framtidsforskare Katri Vataja. 

På ett allmänt plan när man talar om framtiden så finns det megatrender som vi redan ser och Vataja listar följande: Klimatförändring, geopolitiska maktkampen har återvänt, konkurrens om den digitala makten (vem styr hur data används och vem äger datan), global ojämlikhet som påverkar den ekologiska balansen och etiska frågor, samt trenden att människor flyttar till tillväxtcentra (ensamhet, äldre, mental hälsa). 

— Kyrkan kan betona att framtiden är gemensam och att vi alla har ett människovärde och att kyrkan är inkluderande, säger Filip Schauman fötroendevald i gemensamma kyrkofullmäktige i Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet, och församlingsrådet i Åbo svenska församling.   

— Kyrkan har inte alla svar och kan inte allena lösa allt. Samhällssamtalen och att gå i dialog med världen är helt nödvändigt, säger Bo-Göran Åstrand, biskop i Borgå stift och han fortsätter:  

— Medan vi äldre fokuserar på att överleva i dag så frågar de yngre om det finns en framtid. Tilliten finns i, att trots att man inte har alla svar så kan man dela, säger Åstrand. 

— En trygg dialog där man vågar säga och uttrycka olika åsikter. Att ha en trygg krets där vi kan tala om de svaga signalerna som varslar om en annan framtid än den som är den normala säger Katri Vataja.

Vataja talar om dialogpaus, där målet är att mötas och förstå varandra, inte nödvändigtvis att ha samma mål. Vataja påpekar också hur viktigt det är att barn och unga får sin röst hörd.

Biskopens hörna

Biskopens hörna eller snarare biskoparnas scen blev ett samtal på jubileumsdagen i Konstafbriken i Borgå, där biskop  Bo-Göran Åstrand ställde frågor till kollegorna Martin Modéus och Tapio Luoma, ärkebiskop inom den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.  

Vad tänker ni om krisen i Israel-Palestina? 

— Läget i världen är bekymmersamt för att beskriva det nedskalat. Det bränner till på många håll och man vet inte hur konflikterna hänger ihop. Det som Hamas har gjort är ett storskaligt terroristdåd. Enligt folkrätten har Israel rätt att försvara sig. Alla aktörer borde nu öppna för den humanitära hjälpen, svarar Modéus. 

— Jag är mycket bekymrad över att världen tycks vara full av hat och hat leder till bitterhet, säger Luoma. 

— Var och en av oss, på de ställen där vi är, ska försöka de-eskalera, sänka tonläget så vi inte späder på, anser Modéus, som en motåtgärd.

— I alla delar av världen där kristna finns, är uppgiften att vara en försonande, balanserande kraft mellan parter, fyller Luoma i. 

Åstrand konstaterar att judendomen, kristendomen och islam har gemensamma rötter (Abraham som gemensamma fadern) ändå har vi under historiens gång hamnat i konflikt.

Vad kan vi göra? 

— Det finns i vår tro att sträcka ut en hand, säger Modéus och talar om de tre reglerna för god religionsdialog. 

Vill man veta något om en religion ska man fråga utövarna, inte motståndarna. Man ska inte heller jämföra sin bästa teori med motpartens värsta praktik och så ska man vara heligt nyfiken, säger Modéus.

Det finns de som tycker att kyrkan ska komma ut och säga något och de som anser att kyrkan ska hålla tyst och inte lägga sig i.

Biskoparna anser att kyrkan ska ha rätten att få uttala sig och Modéus kokar ned det till att Svenska kyrkan brukar uttala sig i frågor som har med bistånd, klimat och immigration att göra.

— Frågor som har med människans och skapelsens värde och värdighet att göra är frågor där kyrkan ska ha en röst, säger Modéus. 

Och Bo-Göran Åstrand fyller i med att då kan kyrkan bli en röst för dem som är skuffade ut i marginalen. 

Vilken är kyrkans uppgift i dagens värld? 

— Jesus botade sjuka och predikade om Guds rike. Det är kyrkans uppgift. Jag vill vara en helande kraft och predika om Guds rike, svarar Modéus. 

— Kyrkans uppgift är att tjäna medmänniskor. Guds tjänst inte bara gudstjänst på söndag utan i vardagen och verksamheten, säger Luoma.

Borgå stifts jubileumssidor på nätet innehåller mer läsning

Text och foto: Agneta Gestrin